Ett kungarike för en Palin

Om Sarah Palin varit vice presidentkandidat för Obama hade alla i Sverige älskat henne. ”Vilken kvinna! Vilket mod! Så kul och intelligent. Hon är folkets val. Hon är beviset för att kvinnor kan!”. Oturligt nog för henne är hon emellertid republikan och McCains VP och därmed körd – i Sverige.

Från höger och vänster i Sverige anser man sig nämligen veta att Obama skulle bli den bäste presidenten och att demokraterna alltid är bäst. De gånger som republikanerna vunnit har de rättrogna svenska vänstertrupperna blivit förnärmade(!). ”Tänk att amerikanarna inte begriper sitt eget bästa!?” Så lät det även när ”den där B-skådisen” Ronald Reagan blev president – en av de bästa och mest populära någonsin.

Men vi vet ju alltid bäst här hemma i Ankdammen; Till min häpnad – jag såg antagligen lika förvånad ut som Reinfeldt brukar göra till vardags – fick jag höra rikets statsminister uttala att även han föredrog Obama. Snälla Herr Statsminister, är man statsminister i ett land uttalar man sig över huvud taget inte om vem man skulle föredra i ledningen för ett annat land! Det finns inga privata personliga uppfattningar för en statsminister. Ej heller för en utrikesminister, vilket Carl Bildt under stundom inser.

Tillbaka till Sarah Palin. Jag hörde hela debatten med Joe Biden i direktsädning härom natten. Hon ägde ju scenen och charmade t.o.m. sin motståndare. Och hon hade goda svar på de flesta frågorna. Tänk om det fanns sådana friska fläktar i svensk politik! En kort uppvisningsmatch mellan Sarah Palin och Mona Sahlin skulle räcka för att alla skulle inse att Sahlin inte rimligen kan vara lösningen på något lands problem. Avslagen, småtjatig politik med fantasilösa återställare när vi behöver framåtsiktande nytänkande och optimism.

Alltså, ett kungarike för en Palin!