Är du en Rebell? Var med och tävla!

”En rebell är en upprorsman eller aktivist som vänder sig mot den etablerade ordningen! Men ta det inte så bokstavligt. Rebell är för mig den som lever sitt okonventionella liv och inte lyssnar på de konventionella. Rebellen är en utmaning mot likgiltigheten, fegheten och det politiskt korrekta. Rebellen kör sitt eget race och har sin egen övertygelse.”

Enligt ovan definierar jag en Rebell i boken. Under några veckor har ni kunnat läsa fem av kapitlen ur boken på den här bloggen. Jag upplever att mottagandet har varit fantastiskt. Några av er har förhoppningsvis redan köpt boken, eller ljudboken, men för er andra tänkte jag utlysa en tävling här på bloggen.

Titta närmare på min definition av en rebell. Sedan funderar du över på vilket sätt du själv är en rebell – vad du har gjort som är rebelliskt enligt mitt sett att se saken.

Till sist skriver du en kommentar där du berättar. De tre bästa rebellberättelserna kommer att belönas med varsitt signerat exemplar av boken. Glöm inte att ange rätt e-postadress när ni kommenterar. Jag kommer att kontakta vinnarna via e-post! Tävlingen löper veckan ut!

Jag ser fram emot era svar!

IAN

64 kommentarer till Är du en Rebell? Var med och tävla!

  1. Kachina skriver:

    Om folk inte upptäcker att jag är en rebell, utan att jag beskriver för dem vad det är som gör mig till rebell, är jag ingen rebell.

  2. J skriver:

    Utmärkt insivativ!

    Här kommer min berättelsel;

    För bara 2-3 år sen började jag personligen studera den invandringskritiska rörelsen material. Som en person som aldrig har haft svårt för att ta den svagas sida eller peka ut svagheter tog det inte lång tid innan jag började gästblogga på systemkritiska bloggar (vid en ålder av endast 16 år). Jag insåg dock att det inte är helt lätt att ha motstridiga åsikter i dagens Sverige och jag har blivit kallad både det ena och det andra. Inte bara av förvirrade miljömuppar utan även av min gymnasieskolas rektor som jag blev inkallad till då hon ansåg att jag var ett hot mot skolans likabehandligsplan…

    Jag tog god tid till mig att lyssna på hennes argument och jag förklarade tydligt min ståndpunkt och argumenterade för den. Jag stod rakryggad hela tiden, även du hon gav mig sin dom för den hemska brott jag utförd, besökt SDkurirens hemsida från en skoldator…

    Personligen blev jag bara triggad av debatten med henne och jag hoppas att SD får förnyad kraft av valet nästa år och har en grund stark nog att överleva mandatperioden!

  3. Blåtand skriver:

    Kachina

    Du som är troende socialist (dvs broder med t. ex. Mona Sahlin och Berit Andnor) kan ej betraktas som en rebell.

    Möjligtvis hade du rebelltendenser på 60- talet när du hoppade av från bussresan till mellaneuropa och började ditt förtjänstfulla och mytomspunna värv som in- och utkastare på Reeperbahn i Hamburg.

    Men nu har vi 2009 och du är bara en lokal buse i Byske🙂

  4. Kachina skriver:

    🙂

    Fast,…..jag har bara varit på ett sossemöte och då rök jag ihop med Bertil Winberg. Sedan dess har jag aldrig blivit inbjuden.

  5. Blåtand skriver:

    Mister K

    Så gick det ju också illa för den mannen senare . . .

  6. Blåtand skriver:

    En grej still Mister K

    Är man en riktig rebell måste man kunna spotta i nävarna och lösa det riktigt svåra uppgifterna. Här får du något att bita i från mig. Upp till bevis!

    Dina partikamrater och tillika f.d. ministrar, Berit Andnor och Morgan Johansson, har jag alltid ansett utstråla en kombination av att såväl vara korkade som rent dumma.

    Din uppgift är att nämna en god insats som Andnor resp. Morgan J. åstadkommit i sin politiska gärning – alltså bara peka på en enda god insats för var och en av detta tandempar.

    Ser fram emot ditt (förhoppningsvis) icke partibundna svar🙂

  7. Carl Norberg skriver:

    Under min tid på InfOHS i Halmstad så försatt jag inte ett enda tillfälle att kritisera det rådande systemet och istället försöka implementera mina egna idéer. Det rörde allt ifrån skolledningens uppenbara rädsla för våld i allmänhet till deras fritidsintressen i synnerhet.

    Jag hävdade till exempel att vi sannolikt mera sällan skulle komma att bedriva krig iförda löparklädsel, varvid jag hävdade att krigets krav sannolikt skulle komma att innebära en lite annorlunda utrustningslista, utöver trikåer och skor med luftkuddar i.

    Min uppfattning i detta delades emellertid inte av den löparfrälsta skolledningen, vilken bestod av en skock majorer, som prioriterade sin löpspänst vida mycket mera än sin intellektuella dito, så som naturligtvis alltid varit fallet på de militära skolorna.

    Emellertid har jag någon militär anknytning i familjen, så jag hade några parallella spår som jag samtidigt odlade i detta. Återkommande vid söndagmiddagarna förmedlade jag min oro över befälets närmast perversa intresse för distanslöpning, och fullkomliga ointresse av marscher med tung packning.

    Detta hamnade i god jordmån och det stod väl inte på förrän chefen för Milo S Generalen Roland Gran, som aldrig någonsin varken förr eller senare kontaktat InfOHS å tjänstens vägnar, ringde upp chefen för idrotts detaljen, Kaptenen Svensson som å sin sida aldrig tidigare hade blivit uppring av en general.

    Generalen Gran uttryckte sin djupa oro över den inriktning som den fysiska träningen på officershögskolan så lyckligt hade fått, och föreslog därvid kapten Svensson att göra djärva försök att ta officershögskolan ur dessa hemska missförhållanden.

    Kaptenen Svensson som inte riktigt var van vid detta subtila sätt att uttrycka sig, försökte därför att ge sin syn på denna fråga, i vilket ha gravt överskattade Generalen Grans intresse för kaptensåsikter i allmänhet, och kapten Svenssons i synnerhet.

    Det gick faktiskt så långt att Generalen Gran föreslog kaptenen Svensson att det nog trots allt inte vore helt omöjligt att organisera fram en förvaltartjänst för ett tomt mobiliseringsförråd i Mörkaste Småland, om nu detta verkligen var enligt kaptenen Svenssons önskemål.

    Efter att de båda herrarna kmmit överens om att generalsgraden var i det närmaste oändligt överlägsen kaptensgraden vad avser inflytande i statsapparaten, så tackade Generalen Gran för den uppvisade viljan till samarbete.

    Ungefär 3,3 sekunder senare i en föreläsningssal för taktikexempel Vittsjö, nära nog spränger den lätt fetlagde majoren Thomas Andersson upp dörren till salen och ryter: Nooooorberg, på kurschefens kontor om 30 sekunder!

    Jag behöver väl knappast poängtera att de gjorde om kraven, efter detta.

  8. Blåtand skriver:

    Detta var det första lumparminnet på bloggen.

    Vi alla hoppas att det även är att betrakta som det sista!

  9. Kachina skriver:

    Blåtand

    Har dom gjort någonting? I så fall vad?

    Lumparminne. Min första och sista repövning. Jag klev ut ur tältet, trött som f-n, en kall vintermorgon varpå jag möter en överste som kräver att jag skall hälsa.

    ”Jag hälsar inte på folk jag inte känner”, var mitt svar.

    Behöver jag säga att jag lämnade värnplikten med de sämsta betyg möjliga. Men, duktig skytt var jag.

  10. mrmhalland01 skriver:

    Jag som är född skytt, missade tavlan för det mesta. Snacka om rebell🙂

  11. Carl Norberg skriver:

    InfOHS var väl kanske ändå en högskola och inte värnpliktig, men sådana detaljer kanske inte räknas.

    Jag tror jag har nära nog ett oräkneligt antal exempel ifrån i princip överallt där jag varit, där jag förr eller senare kommit i delo med systemet, eller kanske snarare kommit i kontakt med något som jag har haft invändningar emot, och då har jag sagt till eller ifrån, jag har aldrig stått som en flarne och tuggat i mig vad som helst andra har förelagt mig.

  12. mrmhalland01 skriver:

    Carl Norberg,

    Tro mig, det kommer ingen här på bloggen att anklaga dig för !
    Frågan är bara om de har förstått vad du har ifrågasatt.🙂

  13. peerpede skriver:

    Vad är en rebell?

    Jag en människa, en politisk människa med ett hantverk i bagaget och har aldrig vajad undan för något.

    På sextiotalet i Danmark var jag med i de stora manifestationerna mot kriget i Vietnam framför USA:s ambassad, fina tillställningar med dagens mått mätt.
    Jag var även en av det två hundrade framför Sovjets ambassad, dagen efter invasionen i Tjeckoslovakien och vi demokrater fick löpa gatlopp mellan polisens batonger och rödvinsvänsterns tomma flaskor.

    Jag jobbade i årtal med byggen av skolor, lägenheter, villor och allehanda infrastruktur till allas bäste, men fick ofta byta arbete då jag inte följde fackets direktiv och var återhållsam och foglig eller accepterade dumheter från företaget.

    Jag hade många arbetsolyckor under tiden; två gångar skjuten med spikpistol, ett brutit ben, båda tummar krossade, mina fram tänder utslagna med kofot, vänster öga skadat och konstant tinnitus 24-7… plus flera ärr än det finns politiska broilers i riksdagen.

    Jag har aldrig fått en enda krona i skadeersättning.

    Jag har haft +40 arbeten i olika länder på grund av min vilja att göra rätt för mig i alla väder, samtidigt som jag efter bästa förmåga har rest mina barn och tagit hand om en allvarligt sjuk fru under tio år.

    Är jag en rebell?

    Well, idag som sextioårig och antagligen ute av försäkringskassan om två månader, kan jag se fram mot att förlora min bostad och som förbrukad, leversjuk med kvaddad kropp, angina pectoris och medellös bli rebell igen med vad jag kan bära med mig ute i verkligheten och se om jag kan överleva vintern i det fria.

    Mitt nya liv som rebell är att jag inte med mössan i hand kommer att tigga om något jag redan har betalad för genom skattar, mitt livs gärning och det realvärde jag har skapad.

    Förövrigt kommer min lägenhet antagligen tillfalla migrationsverket och bebos av en annan sorts rebeller.

  14. Kachina skriver:

    Ja, nog kan man bli förbannad,…..när de som byggt vårt land blir kastade ut i rännstenen.

  15. mrmhalland01 skriver:

    Fast, nu blir man ju inte det.
    Blir man utförsäkrad finns det ju andra alternativ.

    Är man är för stolt för att söka ekonomiskt bistånd kan ju ingen göra något åt det, men, ingen slängs ut på gatan för att man blir utförsäkrad hos F-kassan.

    Självklart undrar man ju över F-kassans motiv till indragen sjukpenning, det fräamgår ju inte, men, det är INTE så att man automatiskt blir utförsäkrad efter en viss tid.

  16. peerpede skriver:

    Vist blir man utförsäkrad, FKs nya giv, men det är inte kontentan, däremot är frågan hur lågt man skal krypa idag och den nivån är för låg för mig.

    Vad jag i efterhand fattar är jo varför eller hur jag var så korkad att överhuvudet betala skatt till eländet och jag prata om många pengar till en försäkring där inte är värd namnet.
    Jag hade jo kunnat jobbat svart mesta av tiden och haft ett större antal Krügerrand i kistan att tära på istället för att brödföda de 15000 fenomen där idag sitter på FK och ”följer order”.
    Nu är det inte så katastrofalt egentligen, men ”systemet” har havererat och med dagens politik (invandring mv.) lär båda folkhemmet och välfärden som vi känner det vara ett minne blot.
    Igen, varför betala skatt?

  17. Helena Palena skriver:

    1992 startade jag en debatt i HT om invanderingen. Den pågick i tre månader. Alla hoppade på mig.

    1995 startade jag en debatt om kristendomen och synen på kvinnan. Pågicki tre månader. Alla hoppade på mig. Varenda liten sketen kyrkvaktmästare till präster. Plus alla jesusgalna kärringar. Jag vann dock.

    Nu i dagarna har jag haft en debatt om idiotin med massvaccineringen i Hälsingetidningarna. Sista inlägget igår. Folk måste få läsa lite annat än vad Socialistyrelsen och Annika Linde står och dravlar om.

  18. FaderTillEnSon skriver:

    En rebell, tja, jag blev visserligen anklagad av A-kassans högsta chef i telefon för att vara en sociopat, av arbetsförmedlingens högsta chef på telefon för att vilja ”belysa det dåliga” och störa allt.
    Jag JO-anmälde a-kassans högste chef samt två underhuggare för myndighetsförfarande.
    Jag JO-anmälde arbetsförmedlingens högsta chef samt två telefonister för vilsefarande information och myndighetsförfarande.
    Jag fixade till en debattartikel i media om Arbetstförmedlingens regler och tillämpning av desamma med anknytning till de offentliga reglerna vilket de avböjde.

    Sedan gav jag upp då etablissemanget visade sig vara för mäktigt då de drog in 1/12 av min årsinkomst och då det visade sig att JO inte får gå ärenden åt privatpersoner gentemot varken Arbetsförmedlingen eller A-kassan.

    Jag kanske är en sociopat?

    Nåväl, jag finns på min e-adress om det är något som någon undrar över. Lev väl och ifrågasätt allt, ty genom konfrontation blottas sanningen förr eller senare.

  19. Carl Norberg skriver:

    Ja det är väl egentligen det som är dilemmat i samhället nu, precis detsamma som gör att folk är anonyma på nätet, rädslan för konfrontationer, en blind tro på att konfrontationer måste innebära någonting farligt och inte leder till förbättringar.

  20. peerpede skriver:

    Vist är det så Carl Norberg (antar det är samma Carl där huserade på AB dådet begick sig / Duffman).
    Att man håller korten intill kroppen har sin enkla orsak att risken för repressalier är överhängande.
    För egen del har jag ett stort antal gångar varit ”bisittare” på möten med lokala socialförvaltningen och stått bak en rad överklaganden av beslut där sen har ändrats.
    Detta har gjort att jag är ”persona non grata” där och om jag skulle komma i behov för deras tjänster, kan jag 100% säkert förvänta icke-positiv särbehändling.

    Sen är det alltid en risk att man får tex AFA-mobben på sig om man argumenterar mot vänsterextremismen eller den rådande ordning på invandringsområdet och vem vill ha en tegelsten genom sovrumsfönstret, sin bil utbränd eller värre?

    Sverige har en stor framtid bak sig…

  21. Carl Norberg skriver:

    Hej Duffman!

    Varför skall man vara rädd för represalier om man inte gör något som man inte själv tror är rätt och riktigt? Ingen kan göra mer än vad den förmår, det begriper vem som helst.

    Och när det gäller mobbar eller andra liknande sociala grupperingar, så är det mycket ovanligt med någon som är beredd att ta första smällen, stenen kommer alltid flygande bakifrån den fega anonymitetens läktare, och bara då inte minsta hot om motåtgärder föreligger.

  22. peerpede skriver:

    Jo Carl, ibland är det bättre att fly än illa fäkta, så att säga, men vist har du rätt i sak.
    Till mitt försvar vill jag säga att det finns bara en i detta landet med mitt namn och det är jag.

    Hade läget varit så att jag fick försvara mig, de mina och min egendom utan risk, då hade jag sett helt annorlunda på saken.

    Jag skulle utan tvekan rösta för en ändring av vapenlagen, om meningen var att envar ostraffat och rekorderlig myndig medborgare hade rätten att inneha, bära och använda vapen i självförsvarssyfte.
    TBG (The bad guys) har jo redan vapen.

  23. Carl Norberg skriver:

    Jag förstår vad du menar på flera sätt, och visst är det alltid lättare att tala ifrån maktens bänkar. Det är den besuttnes roll att uttrycka sig om det ringa värdet av att besitta, så är det naturligtvis.

    Och jag hade även måhända resonerat annorlunda om jag bedömt att jag behövde vara rädd för något, inte bara ur mitt eget våldsutvcklingsperspektiv.

  24. Carl Norberg skriver:

    Men att samhället skulle bestraffa mig för att jag gör någonting som jag uppfattar som riktigt, det får både jag och andra nog helt enkelt leva med, om så skulle bli fallet.

  25. peerpede skriver:

    Det finns för många okända faktorer i rättvisa-ekvationen till att man vågar chansa i självförsvar.

    Det ghetto jag bodde i ett par år, för en tio år sedan m/familj och allt, kan ingen etnisk Dansk idag röra sig i utan skyddsväst och endera självmordsbenägenhet eller ”balls” så det förslår.

    De etnisk/religiösa konflikter vi idag ser i Sverige, kring 1500 brända bilar redan i år, lär bara vara en försmak på vad som komma skal.

    Ett tänkt scenario:
    Frågan man kan ställa sig är; när kommer den första Qaassamraketen från ett autonomt klanområde, riktad mot de svenska ockupanter?
    Kommer OIC (Organisation of The Islamic Conference) genom FN att kräva ingripande av FN-trupp till skydd av de fria enklaver?

    Händer detta om fem år, tio år eller kanske inte alls?

  26. Läser Rebellerna om ett par veckor skriver:

    Jag tar mig friheten att avvika lite från rebellämnet (lite rebelliskt i sig på sitt sätt).

    Jag var till bibblan för att se om de hade Ians nya bok på ingående, men icke sa Nicke.

    Förmodligen är väl alla bibliotekarier kommunister/vänsterfolk, så boken beställs inte in till bibblan hur som helst.

    Jag var den förste som hade frågat efter boken, och bibliotekarien beställde faktiskt ett exemplar direkt, med hjälp av ADB-teknik.

    Ett par veckors väntetid, sedan skall den vara till låns. Och då får väl Ian en enkrona (japp en ENkrona) eller så för varje lån.

    Mig kostade det tio riksdaler att beställa boken. Det gäller m.a.o. att inte vara helt barskrapad om man på skattebetalarnas pengar vill läsa densamma (boken), eftersom man själv som sagt måste bidraga med en guldpeng, i alla fall om man vill försäkra sig om att vara först till kvarn.

  27. Tanja Bergkvist skriver:

    jag skrev just en rebell-kommentar men det står att den inväntar granskning – jag antar att det kan bero på att jag hade lagt in för många länkar, så den har väl fastnat i granskningskön eller i spammen – hoppas den släpps in iaf🙂

  28. Tanja Bergkvist skriver:

    Ja, det berodde visst på länkarna till dagspress osv, så jag skickar igen då, med bara tre länkar.

    Jag vill gärna ha boken Rebellerna, eftersom jag inte hunnit köpa den än, och gärna signerad.🙂 Därför återger jag min rebell-historia här

    Från att jag skaffade mig (genom att sälja kvällstidningar, hårt arbete är en dygd) mitt första teleskop vid 12 års ålder var jag helt fast i astronomi, och sedan ägnade jag hela min fritid under tonåren åt att kolla Jupiters månar, solfläckar och läsa populärvetenskapliga böcker i kosmologi och kvantfysik och åt den Unga Forskare förening jag startade upp i Lund på 90-talet. Det var givet att börja plugga till teoretisk fysiker
    men eftersom det verktyg som behövdes var avancerad matematik så spenderade jag en hel del tid på Matematicum i Lund där jag fastande när jag insåg den matematiska skönheten (som jag även pratat om i TV, bla Vetenskapens Värld 2003 och några UR-program 2003-4).

    Sedan fick jag doktorandtjänst i Stockholm år 2000 och åkte dit för att fullfölja mitt uppdragsom jag planerat sedan 12-åring. Egentligen började det här redan när jag var 8 och mamma satte mig och lillbrorsan att programmera BASIC på hennes ABC80. Redan som liten jag, har jag insett i efterhand, en rebell eftersom jag levde i en helt annan värld än mina tonårskamrater. De hade plancher på Duran Duran, Wham och Kizz hemma medan jag hade en jätteplanch på periodiska systemet, nebulosor och galaxer och en hel vägg jag klottrat full med matteformeler som jag knappt ens förstod innebörden av men som likväl fascinerade mig mer än något världsligt.

    Men om vi ska ta dagens rebelliska verksamhet då, den jag tänkte skriva om: År 2006 började jag titta på TV. Det var ju valår och jag såg en del av valrörelsen, några sk debattprogram (som till slut var så förutsägbara att jag med min matematiska
    intuition kunde förutsäga utfallet av med 99% exakthet). Eftersom världen utanför min matematiska verksamhet tycktes så upp- och nervänd och galen så trodde jag att jag hamnat i en psykos – men jag vaknade i samma värld dag efter dag under hela 2006 – så jag insåg till slut att det faktiskt var så här det såg ut i Sverige år 2006. Jag trodde innan dess i min okunskap att landets politiker var högt utbildade och ett föredöme för var man.
    Liksom andra profiler som lyftes upp av etablissemanget – men allt var ju bara bröd och skådespel. Förtvivlad återgick jag till att sjunka ner i min matematiska forskning – där det rådde ordning, reda och harmoni!

    Lite senare, närmare bestämt oktober 2008, fick jag syn på en DN artikel om att vanliga lekplatser förstärker maktstrukturer hos barn och jag skrev en artikel som jag skickade till SVD Brännpunkt, ”Genusvetare förvirrar barnen”, här:

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2224643.svd

    som det blev väldigt stor respons på. TV 4 bjöd då in mig i Nyhetsmorgon till Direktsänd debatt i 10 minuter med genuskvinnan som skrivit DN-artikeln (se TV-debatten genom att googla mitt namn på Youtube, den finns inte kvar på TV4:s sida, på Youtube finns också en intervju som Pär Ström från Den Nya Välfärden gjorde med mig).Inför TV-debatten plöjde jag hela den 330-sidiga SOU 2006:75 ”Jämställdhet i förskolan” där det bla uttryckligen står (sid 19)
    att ”förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projekt”. Könspolitiskt projekt!? samt (sid 55) att ”den nordiska synen är dock att kön är en konstruktion”. Den nordiska synen!?

    Många tyckte att jag skulle starta en blogg, vilket jag gjorde i början på februari 2009. Sedan var det dags för nästa SVD Brännpunktsartikel: Genustrumpeten, ”Vetenskap eller galenskap?” här:

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2531501.svd

    Till och med Birger Schlaug lade sig i trumpetdebatten, där han sa att proffstyckareliten borde ta min kritik på allvar (googla på SVD och
    Män styr vår bild av historien ) Observera att han inte håller med mig i sak, utan snarare är rädd att kritiken ska ta sig ett organiserat uttryck (som ni ser nämner han tex Ny Demokrati), vilket ju är anmärkningsvärt. Givetvis ska kritiker organisera sig om vaninnet fortsätter – det är hyckleri att låtsas ta debatten om genusvansinnet bara för att missnöjet inte ska kanaliseras på annat sätt! Någon förändring har proffstyckareliten (som Schlaug själv kallar den) uppenbarligen inte i åtanke. Därefter kom Vetenskapsrådet in med en replik på genustrumpeten (SVD och ”Vi satsar på en ung och lovande forskare”) och min slutreplik på VR:s replik
    (SVD och ”Den som inte ser tidsandan är hemmablind)

    Genustrumpeten gjorde att jag blev kontaktad av Axess Magasin, där jag nu skriver en krönika i varje nummer, oftast hamnar den på sidan 60 för den som vill läsa🙂

    Sedan dess har jag kört på med mitt bloggande (parallellt med min verksamhet på Matematiska Institutionen). Och då och då har media uppmärksammat mina inlägg, som tex Uppsala-fallet ”Ett skräckexempel på genusväldet” (googla på det den som vill se vansinnet) som SVD skrev en ledare om
    (”Mansgrisigt att bläddra i papper på universitet?”)

    Då sökte radio mig ett antal gånger men jag var tyvärr bortrest den veckan och hade ingen möjlighet att kolla mina mail och missade tyvärr det tillfället att hålla ett tal till nationen, eller att debattera mot en genusvetare menar jag, som de hade tänkt sig. Pga mitt skrivande om genusvansinnet gick min blogg ett tag tom om Carl Bildts blogg🙂 se här:

    http://tanjabergkvist.wordpress.com/2009/05/14/ar-genusfragan-viktigare-an-svensk-utrikespolitik/ .

    Och när jag skrev om Svensk Kärnbränslehantering AB:s rapport om genusperspektiv på slutförvar av använt kärnbränsle (!) fick jag en inbjudan till deras pressträff, och när jag i förra veckan skrev om hösten genusmotioner som jag letade upp på riksdagens hemsida så fick jag mail från flera moderater som uttryckte sin besvikelse över genusvansinnets intåg i (m).

    Så uppenbarligen finns det potential där ute och en önskan om förändring mot folkvett. Man behöver alltså inte bli utslängd ur det offentliga rummet för att man kritisk mot vad jag och många med mig uppfattar som oegentligheter – vilket är positivt!
    Jag tänker fortsätta mitt arbete med att granska vansinnet – det görs enklast genom att granska statens offentliga utredningar, partiernas motioner osv – de talar för sig själva, det måste bara lyftas fram i ljuset, vanligt folk har inte tid att sätta sig in i vad som pågår. När vansinnet blir för stort även för mig att hantera så djupdyker jag in i matematikens värld, där jag ju hör hemma,
    för att återhämta mig.🙂

    All respons visar iaf att det inte bara är jag som är galen! Jag har blivit inbjuden av olika föreningar att hålla föredrag om genusvansinnet (som bara är ett i mängden av vansinnesprojekt) och min turné inleds i nästa vecka. Jag hoppas att jag på sikt inte ska stå helt ensam i denna kamp. Eftersom jag är en ganska nyvaken ”rebell” så är jag fortfarande inte helt på det klara med hur och varför allt blivit så här, och därför hoppas och tror jag att boken ”Rebellerna” kommer att ge mig ny insikt i problematikens historia och natur!

    Med vänlig hälsning,
    Tanja Bergkvist

    Jag nås antingen på tanjasblogg@gmail.com

  29. Tanja Bergkvist skriver:

    Ja, det berodde visst på länkarna till dagspress osv, så jag skickar igen då, helt utan länkar.
    Eller kanske var kommentaren för lång?

    Jag vill gärna ha boken Rebellerna, eftersom jag inte hunnit köpa den än, och gärna signerad.🙂 Därför återger jag min rebell-historia här

    Från att jag skaffade mig (genom att sälja kvällstidningar, hårt arbete är en dygd) mitt första teleskop vid 12 års ålder var jag helt fast i astronomi, och sedan ägnade jag hela min fritid under tonåren åt att kolla Jupiters månar, solfläckar och läsa populärvetenskapliga böcker i kosmologi och kvantfysik och åt den Unga Forskare förening jag startade upp i Lund på 90-talet. Det var givet att börja plugga till teoretisk fysiker
    men eftersom det verktyg som behövdes var avancerad matematik så spenderade jag en hel del tid på Matematicum i Lund där jag fastande när jag insåg den matematiska skönheten (som jag även pratat om i TV, bla Vetenskapens Värld 2003 och några UR-program 2003-4).

    Sedan fick jag doktorandtjänst i Stockholm år 2000 och åkte dit för att fullfölja mitt uppdragsom jag planerat sedan 12-åring. Egentligen började det här redan när jag var 8 och mamma satte mig och lillbrorsan att programmera BASIC på hennes ABC80. Redan som liten jag, har jag insett i efterhand, en rebell eftersom jag levde i en helt annan värld än mina tonårskamrater. De hade plancher på Duran Duran, Wham och Kizz hemma medan jag hade en jätteplanch på periodiska systemet, nebulosor och galaxer och en hel vägg jag klottrat full med matteformeler som jag knappt ens förstod innebörden av men som likväl fascinerade mig mer än något världsligt.

    Men om vi ska ta dagens rebelliska verksamhet då, den jag tänkte skriva om: År 2006 började jag titta på TV. Det var ju valår och jag såg en del av valrörelsen, några sk debattprogram (som till slut var så förutsägbara att jag med min matematiska
    intuition kunde förutsäga utfallet av med 99% exakthet). Eftersom världen utanför min matematiska verksamhet tycktes så upp- och nervänd och galen så trodde jag att jag hamnat i en psykos – men jag vaknade i samma värld dag efter dag under hela 2006 – så jag insåg till slut att det faktiskt var så här det såg ut i Sverige år 2006. Jag trodde innan dess i min okunskap att landets politiker var högt utbildade och ett föredöme för var man.
    Liksom andra profiler som lyftes upp av etablissemanget – men allt var ju bara bröd och skådespel. Förtvivlad återgick jag till att sjunka ner i min matematiska forskning – där det rådde ordning, reda och harmoni!

    Lite senare, närmare bestämt oktober 2008, fick jag syn på en DN artikel om att vanliga lekplatser förstärker maktstrukturer hos barn och jag skrev en artikel som jag skickade till SVD Brännpunkt (sök på SVD och ”Genusvetare förvirrar barnen”)

    som det blev väldigt stor respons på. TV 4 bjöd då in mig i Nyhetsmorgon till Direktsänd debatt i 10 minuter med genuskvinnan som skrivit DN-artikeln (se TV-debatten genom att googla mitt namn på Youtube, den finns inte kvar på TV4:s sida, på Youtube finns också en intervju som Pär Ström från Den Nya Välfärden gjorde med mig).Inför TV-debatten plöjde jag hela den 330-sidiga SOU 2006:75 ”Jämställdhet i förskolan” där det bla uttryckligen står (sid 19)
    att ”förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projekt”. Könspolitiskt projekt!? samt (sid 55) att ”den nordiska synen är dock att kön är en konstruktion”. Den nordiska synen!?

    Många tyckte att jag skulle starta en blogg, vilket jag gjorde i början på februari 2009. Sedan var det dags för nästa SVD Brännpunktsartikel: Genustrumpeten (sök på SVD och ”Vetenskap eller galenskap?”)

    Till och med Birger Schlaug lade sig i trumpetdebatten, där han sa att proffstyckareliten borde ta min kritik på allvar (googla på SVD och
    ”Män styr vår bild av historien”) Observera att han inte håller med mig i sak, utan snarare är rädd att kritiken ska ta sig ett organiserat uttryck (som ni ser nämner han tex Ny Demokrati), vilket ju är anmärkningsvärt. Givetvis ska kritiker organisera sig om vaninnet fortsätter – det är hyckleri att låtsas ta debatten om genusvansinnet bara för att missnöjet inte ska kanaliseras på annat sätt! Någon förändring har proffstyckareliten (som Schlaug själv kallar den) uppenbarligen inte i åtanke. Därefter kom Vetenskapsrådet in med en replik på genustrumpeten (SVD och ”Vi satsar på en ung och lovande forskare”) och min slutreplik på VR:s replik
    (SVD och ”Den som inte ser tidsandan är hemmablind”)

    Genustrumpeten gjorde att jag blev kontaktad av Axess Magasin, där jag nu skriver en krönika i varje nummer, oftast hamnar den på sidan 60 för den som vill läsa🙂

    Sedan dess har jag kört på med mitt bloggande (parallellt med min verksamhet på Matematiska Institutionen). Och då och då har media uppmärksammat mina inlägg, som tex Uppsala-fallet ”Ett skräckexempel på genusväldet” (googla på det den som vill se vansinnet) som SVD skrev en ledare om
    (”Mansgrisigt att bläddra i papper på universitet?”)

    Då sökte radio mig ett antal gånger men jag var tyvärr bortrest den veckan och hade ingen möjlighet att kolla mina mail och missade tyvärr det tillfället att hålla ett tal till nationen, eller att debattera mot en genusvetare menar jag, som de hade tänkt sig. Pga mitt skrivande om genusvansinnet gick min blogg ett tag tom om Carl Bildts blogg🙂 se här (sök på ”Är genusfrågan viktigare än svens utrikespolitik?”)

    Och när jag skrev om Svensk Kärnbränslehantering AB:s rapport om genusperspektiv på slutförvar av använt kärnbränsle (!) fick jag en inbjudan till deras pressträff, och när jag i förra veckan skrev om hösten genusmotioner som jag letade upp på riksdagens hemsida så fick jag mail från flera moderater som uttryckte sin besvikelse över genusvansinnets intåg i (m).

    Så uppenbarligen finns det potential där ute och en önskan om förändring mot folkvett. Man behöver alltså inte bli utslängd ur det offentliga rummet för att man kritisk mot vad jag och många med mig uppfattar som oegentligheter – vilket är positivt!
    Jag tänker fortsätta mitt arbete med att granska vansinnet – det görs enklast genom att granska statens offentliga utredningar, partiernas motioner osv – de talar för sig själva, det måste bara lyftas fram i ljuset, vanligt folk har inte tid att sätta sig in i vad som pågår. När vansinnet blir för stort även för mig att hantera så djupdyker jag in i matematikens värld, där jag ju hör hemma,
    för att återhämta mig.🙂

    All respons visar iaf att det inte bara är jag som är galen! Jag har blivit inbjuden av olika föreningar att hålla föredrag om genusvansinnet (som bara är ett i mängden av vansinnesprojekt) och min turné inleds i nästa vecka. Jag hoppas att jag på sikt inte ska stå helt ensam i denna kamp. Eftersom jag är en ganska nyvaken ”rebell” så är jag fortfarande inte helt på det klara med hur och varför allt blivit så här, och därför hoppas och tror jag att boken ”Rebellerna” kommer att ge mig ny insikt i problematikens historia och natur!

    Med vänlig hälsning,
    Tanja Bergkvist

    Jag nås på tanjasblogg@gmail.com

  30. Tanja Bergkvist skriver:

    Hmmm… inte ens ett inlägg med tre länkar passarede filtret, än mindre med tio länkar som min ursprungliga kommentar hade – det vore ju bekvämt att kunna länka sig till vissa artklar, men de två kommentarerna hamnade väl i spammen eller granskningskön.

    ”Läser Rebellerna om ett par veckor”, du skriver ”Jag tar mig friheten att avvika lite från rebellämnet (lite rebelliskt i sig på sitt sätt).” I så fall är jag rebellisk i det avseendet också.🙂 jag tror inte biblioteken får in nya böcker så snabbt, den har ju just kommit ut. Tror allstå inte det beror på någon censur utan på att det tar lite tid tills de får in nytt.

  31. Carl Norberg skriver:

    Genusfrågan är precis som 325 e.kr samma gamla Sykes-Picot metodik för maktutövning, även om Sykes-Picot var 1600 år senare.

    Härska genom söndring är signalen i budskapet.

    Men detta är ett långt mindre styrande system än vad det ekonomiska systemet i allmänhet utgör, och då i synnerhet det valutafinansiella systemet.

  32. Kachina skriver:

    Hmm,….det finns nog gott om filter i cyberspace. Samma dag som Ian släppte nyheten om Rebellerna, skickade jag e-post och bad om ett signerat exemplar, samtidigt som jag erbjöd mig betala boken och extrakostnader.

    Inte f-n har jag sett till någon bok.

    Jag är fortfarande beredd att betala för den eftersom jag inte ids delta i rebell-tävlingen. Om inte samhället efter sex decennier uppfattat mig som en rebell, går det knappast att övertyga den.

  33. Kachina skriver:

    ”Härska genom söndring”

    Det finns de som bygger sin auktoritet i ännu mindre sammanhang på samma devis. Numera vanligt förekommande i statliga verk som förvandlats till överstatliga aktiebolag i de politiska försöken att förverkliga utopin om den marknadsliberala kapitalismen.

    Detta experiment, mutsektorn, är oerhört kostsamt för skattebetalarna. Kostnaderna finns kvar, de syns bara inte i balans- och resultaträkningen. Det är så bedrövligt, att landets högsta ledning inte förstår att samhällsgrunden inte kan ägas av någon annan än samhället.

  34. Carl Norberg skriver:

    Nej faktiskt är det lite märkligt, eller inte…

    Att grunden för samhället inte skulle vara samhälleligheten, utan istället enskildheten,tyder på att det inte skall finnas något samhälle.

    Eller hur mycket samhälle menar man att det skall finnas, och varför då?

  35. Tanja Bergkvist skriver:

    Tack Helena! Jag hörde dig på P1 (länkade mig från din blogg). Kul!🙂 Man borde sätta sånt i system att ringa P1! Nu har jag sökt jobb som informatör åt genusmaffian – kolla min bloggg, ha ha!🙂 (bara på skämt). Nu mååååste jag jobba! Är det bara jag som lagt ut mitt livs historia på Ians blogg eller?

  36. Carl Norberg skriver:

    Jag kan inte lägga ut min livshistoria här, den är alldeles för omfattande på gott och ont.

  37. Per skriver:

    Man får hoppas att det bara är hälften som öht kan läggas ut…

  38. mrmhalland01 skriver:

    Det är bara du som är ung nog Tanja, alla vi andra har hunnit med för många synder🙂

  39. mrmhalland01 skriver:

    Är detta en lite rebell ?
    Duktig är hon i alla fall.

  40. Tanja Bergkvist skriver:

    mrmhalland01, ja det är tufft – måste väga alla mina ord på guldväg även i mina egna kommentarer på bloggen – ha ha!🙂

  41. Tanja Bergkvist skriver:

    Guldvåg menar jag. Fan, där kom synden – ett stavfel! och en svordom här. Nu är det kört för mig!😉

  42. Tanja Bergkvist skriver:

    Vad har Carl gjort som är så hemskt då? Eller just det, det kanske inte går att skriva ut. Är det att han varit för regimkritisk?

  43. Carl Norberg skriver:

    Jag har gjort både högt och lågt, och nära nog toppat alla skalor, och det är inte alltid något att vara stolt över.

  44. Tanja Bergkvist skriver:

    Carl, nej men så är livet som det är. Ta till dig av gensuvetarnas oändliga visdom: vi är alla offer för det omgivande samhällets strukturer.😉

    Det ligger en del i det faktiskt, men med strukturer avser ju gensuvetarna enbart Patriarkatet, som du ju tillhör i egenskap av man. Ja, i deras ögon tillhör väl även jag Patriarkatet som då har förtryckt mig så till den milda grad att jag ”internaliserat den manliga maktordningen” och sedan blivit en del av ”den förtryckande strukturen”.🙂

    Generalisera kan de, men när de själva handlar moraliskt förkastligt, ja då ska man plötsligt gå ner på individnivå, för de själva begår ju misstag som individer, medan alla deras fiender begår misstag i egenskap av lakejer åt en förtryckande osynlig maktstruktur.

    Samma sak iofs i andra frågor, inte bara genusfrågan. När det passar är det strukturer som är förklaringen och när verkligheten inte passar ideologin så är det individer som begår handlingar mot andra individer.

  45. Ludvig skriver:

    Ser fram emot att läsa boken så småningom. Undrar om någon av krokodilerna i den svenska ankdammen kan ta sig tid att fundera över vad de ställt till det. Elefanterna däremot lär aldrig glömma någon av sina fiender där de trampar runt varv efter varv…

    Som skapelsetroende kristen (kreationist) med några års naturvetenskapliga studier i bagaget borde jag antagligen klassas som rebell. Att jag dessutom anklagar ateister för brott mot upphovsrätten samtidigt som jag varit lokal kontaktperson för piratpartiet förenklar inte heller bilden.

    Efter att tidigare varit en stark förespråkare av kristna friskolor har jag det senaste året börjat tänka den i allmänhet förbjudna tanken att föräldrarna faktiskt är ansvariga för sina barns undervisning. Delar man inte samhällets normlöshet och/eller brist på moral/värdegrund så måste man ta sitt ansvar själv. Och som den kristna fundamentalist jag är så tror jag mig veta vilken ”extremsport” det innebär att ha en avvikande åsikt i många frågor.

    Sitter med i styrelsen för två närradioföreningar på olika orter, men har aldrig haft en TV. Jag kommer att undvika att betala TV-licens så länge det är möjligt att göra det den lagliga vägen. Min dator kan inte ens komma åt svt.se – den är spärrad.

    Jag brås väl lite på min far. Han röstade på NyD bara för vad Ian sade angående huruvida homosexuella skulle ha rätt att adoptera barn…

  46. Carl Norberg skriver:

    Att överhuvudtaget betrakta genusperspektivet som en tillräckligt betydelsefull fråga för att, ja för ett enda ögonblick kunna påverka det ekonomiska systemets valutafinansiella del, vore mig fjärran.

    Som maktpolitiskt styrinstrument är detta så oändligt mycket starkare, att det är ett rent skämt att diskutera könsfrågor som en jämförelse.

    Det är som att fälla upp paraplyer som skydd emot vatteninträngning i roddbåten emot eventuella regn, samtidigt som man har ett kvadratmeterstort hål i botten.

  47. Tanja Bergkvist skriver:

    Carl, givetvis kan genusfrågan inte påverka det ekonomiska systemet, det är ju två helt skilda frågor. Jag ville bara muntra upp dig lite!🙂

  48. Carl Norberg skriver:

    Nej det är inte två skilda frågor, då den ena ryms inom ramen för den andra, och detta är en enormt viktig detalj.

    Tack ändock för din uppmuntran.

  49. Carl Norberg skriver:

    Jag kan garantera att det ekonomiska systemet påverkar genusfrågan och dess effekter.

  50. Carl Norberg skriver:

    På tal om genusvansinnet, varför finns det inga förespråkare för gemensamma och samkönade fängelser…

  51. Tanja Bergkvist skriver:

    Carl, tänkte bara säga att jag inte använder Facebook. Har ett konto men har aldrig använt det pga tidsbrist…
    Hoppas få tid med det efter nyår!🙂

  52. Carl Norberg skriver:

    Ok.

  53. Gudrun Beims skriver:

    Vad betyder det att vara rebell i det kollektivistiska Sverige. Kanske att man vågar ha en uppfattning som går på tvärs mot det etablerade. Jag är pensionär och tycker att min bästa tid är nu. Varför då? kanske någon undrar. Därför att jag slipper vara ute i samhället och ta del av det vanvett som pågår och alla egendomliga debatter och samtal. Det räcker med att öppna DN på morgonen så inser jag att jag är priviligierad. Jag slipper numera delta i någon av socialdemokraterna påhittad arbetsmarknadsutbildning. Detta vanvett har pågått sedan 60-talet och åtminstone jag kände att man blev dummare för varje kurs man gick på. Kanske var det meningen.
    Jag drabbades av sjukdom då jag var 47 år men kom igen efter lång sjukskrivning. Då började min långa vandring i det ”goda” Sverige som sossarna anser sig vara upphovsmakarna till, nämligen arbetsmarknadsutbildningarna. Jag insåg ganska snart att jag var för gammal. Vid 50 år är man passé. Då hjälper det inte att man genomgick skolan på den tiden då man fortfarande lärde sig något i skolan. Själva idén med skolan på den tiden var kunskap. Nu verkar det som om det man minst av allt lär ut så är det kunskap.
    Varje morgon sätter jag mig vid datorn, söker på internet efter intressanta artiklar och läser olika bloggar. Jag har lärt mig skilja ut de dummaste i mitt tycke. Förmodligen fel, tycker någon. Jag läser också en del böcker och tar dagen som den kommer.

    Att vara rebell är också att våga tycka något även i det lilla. Det som gör att jag känner mig som en rebell ibland är att jag tycker att människor man möter ofta är så nollställda. De svarar ”men så är det ju” eller också ”så negativ du är”. Vi borde börja prata mer med varandra om de små tingen och de stora tingen i tillvaron.
    Innan jag blev pensionär så var jag med i ett projekt för arbetslösa som kallades ”Fröet”. Det var Heliga Birgitta-jubileum i Sverige och vi förberedde en hel del olika arrangemang om detta. Då arbetsförmedlingen ville skicka mig på ytterligare en kurs i bokföring med data fick jag nog. Jag vägrade helt enkelt. Det var min protest.
    GB

  54. Tanja Bergkvist skriver:

    Gudrun, ja det räcker faktiskt med att öppna en dagstidning för att inse hur upp- och nervänt allt är…

  55. mrmhalland01 skriver:

    Ja Gudrun,
    Jag håller verkligen med dig.
    Det är de små frågorna som förändrar den vanliga människans vardag.

    Du är mer än välkommen till min blogg för att diskutera vardagliga frågor, om du inte redan varit där och sorterat ut den som en av de dumma.
    Smaken är ju olika🙂

  56. Gudrun Beims skriver:

    Jag går gärna in på mrmhalland01:s blogg. Tanja Bergkvist har jag redan som en av mina absoluta favoriter och har den därför inlagd som bokmärke och det blir även din nu.

  57. Tanja Bergkvist skriver:

    Gudrun – jag känner mig hedrad!🙂

  58. mrmhalland01 skriver:

    Tack så mycket Gudrun.
    Jag ser fram emot dina kommentarer och kanske förslag.

  59. Josef Boberg skriver:

    ”En rebell är en upprorsman eller aktivist som vänder sig mot den etablerade ordningen! Men ta det inte så bokstavligt. Rebell är för mig den som lever sitt okonventionella liv och inte lyssnar på de konventionella. Rebellen är en utmaning mot likgiltigheten, fegheten och det politiskt korrekta. Rebellen kör sitt eget race och har sin egen övertygelse.”

    Ian Wachtmeister – min beskrivning av en ”rebell” blir som följer:

    ”En rebell är en upprorsman/kvinna eller aktivist – som vänder sig mot den etablerade ordningen ! Men ta det inte så bokstavligt. Rebell är för mig den som lever sitt okonventionella liv – men likväl lyssnar på – men åt hållet ej alls bryr sig om det konventionella. Rebellen är en utmaning mot likgiltigheten, fegheten och det politiskt korrekta = det MainStreamade. Rebellen kör sitt eget race och har sin egen övertygelse.”hälsar Josef😉

  60. Josef Boberg skriver:

    ”Själviskhet är ej att leva som Wi själva vill – utan att TVINGA någon/några andra att leva som Wi själva vill !” – Oscar Wilde

  61. […] har blivit utsedd till Årets Rebell av Ian Wachtmeiser, som för ett tag sedan utlyste tävligen ”Är du en Rebell? Var med och tävla!” på sin blogg! Jag är väldigt glad över denna utmärkelse och ser fram emot att få ett […]

  62. JEL skriver:

    Tanja,

    Du ar verkligen en riktig rebell, dock ej en sadan som ar PK i Sverige, desto battre och vassare tycker jag!

    JEL

  63. sexe xxx skriver:

    Hello. I found your blog using live messenger. This is the seriously intelligently prepared report. I’ll make sure to take a note of the idea and also come back to get more information of this strategies. Wanted post. Let me surely comeback.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: