Politiska tjuvar gör som de vill?

 På min tid i riksdagen 1991-94 lyckades vi rädda en del av de löntagarfondsmedel som stulits från företagen. Bildt och Lundgren menade att det hade varit omöjligt att skicka tillbaka pengarna till dem som betalat. Detta var givetvis nonsens, men sådan är politiken! Med majoriteten i ryggen kan man påstå vad som helst.

Sedan Ny Demokrati och socialdemokraterna enats om att hälften av löntagarfonderna skulle återbetalas, tvingades Bildt att göra upp med Ian Wachtmeister om att skifta tillbaka en tredjedel i form av investmentbolagen Atle och Bure. Det var helt okomplicerat. Bildt och Lundgren hade således, medvetet eller ej, tidigare vilselett riksdagen.                                                                                                                                                          Grovt två tredjedelar av fonderna finns dock kvar, cirka 20 miljarder i 1992 års penningvärde. Dessa borde Borg nu ge tillbaka till de rätta ägarna” skriver Tomas Fischer i Fokus den 19 december 2008 och tillägger att ”berörda företag mycket väl kan väcka grupptalan i internationell domstol. Konfiskation har lång preskriptionstid – egendom som beslagtagits redan på 1930-talet restitueras nu med eller utan domstolsbeslut i flera europeiska länder.”

Svensk historia är fylld av övergrepp mot individer och bolag. Detta har enligt min uppfattning direkt samband med det beklämmande faktum att äganderätten inte finns inskriven i den svenska grundlagen.

Mera i samma anda: Om någon står upp för sin rätt, betecknas denne nedlåtande som rättshaverist! Sådan är kollektivismen. Allt medan folket tiger och ser på statens TV.

Vi har långt att gå!

29 kommentarer till Politiska tjuvar gör som de vill?

  1. Olle skriver:

    Kommer osökt att tänka på Fred Åkerströms ”Sådan är kapitalismen” när jag läser ditt inlägg.

  2. Peter Hammarberg skriver:

    Här tar grefve Ian faktisk upp en intressant fråga, nämligen politikens makt över juridiken.
    I Sverige har vi ingen författningsdomstol och inga politiska partier propagerar för en sådan och allra störst motstånd gör (S).
    Det svenska etablissemangets inställning har alltid varit att landet ska styras av politiker och inte av jurister. Därav följer att ett beslut fattat i riksdagen och som kan vara tveksamt i förhållande till allmän lag eller grundlag tar överhanden med motiveringen att det är riksdagen som stiftar lag och därmed också har den yttersta lagtolkningsrätten.

    Det är också (S) som hårdast motsatt sig att äganderätten, den oinskränkta rätten till lagligen bekommen egendom, ska lagsäkras. (S) har hävdad att om saken ställs på sin spets, är det folket/staten som har företräde om det privata ägandet står ivägen för vad som en politisk majoritet ansett vara till det allmännas bästa.
    EU-medlemskapet har stärkt äganderätten, men som grefve Ian säger, den är inte garanterad i grundlag.

  3. Josef Boberg skriver:

    ”Om någon står upp för sin rätt, betecknas denne nedlåtande som rättshaverist! Sådan är kollektivismen. Allt medan folket tiger och ser på statens TV.”

    Tja… – Ian Wachtmeister – så är det nog i alltför hög grad, tyvärr tyvärr…😥

  4. hillary2 skriver:

    Ian,

    det beror nog på hur man står upp för sin rätt om man betraktas som rättshaverist eller ej
    vad som är rätt eller riktigt i det fall du beskriver kanske en domstol får avgöra
    vi har redan en typ av författningsdomstol i EU som tolkar fördraget och därmed genom prejudikat på sätt och vis fattar politiska beslut
    finner du det lämpligt eller olämpligt?

  5. mrmhalland01 skriver:

    hillary2,

    Det du talar om gäller ju bara om en medlemsnation följer konventioner eller inte och är ju mer en rekommendation.
    Det är ju inget som gäller på nationell nivå.

    Det finns ju EG-domstolen man kan vända sig till,men, det tar ju en stund…

  6. hillary2 skriver:

    mrmhalland

    det är inte rekommendationer som ges av EU-domstolen
    domsluten står över nationell lag och gäller så vitt jag vet och sedan använder man domsluten som prejudikat när man fattar nya domar
    se Laval-domen

    godnatt…

  7. Kachina skriver:

    ”Svensk historia är fylld av övergrepp mot individer och bolag. ”

    Jag kan bara hålla med, men frågan är hur långt man skall gå för sin rätt. Jag valde förlikning, väl medveten att myndigheten skulle stå för det den sagt, att gå till EU-domstol och sedan vägra åtlyda domslutet. Att jag skulle förlora målet var liksom uteslutet, men jag hade inte kapitalet att ta mig genom alla instanser.

    Jag kan ta upp det igen. Den undersökning som myndigheten lämnade, underskriven av en politiskt aktiv professor, som inom trettio sekunder kan bevisas vara ett falsarium, finns fortfarande kvar.

    Boliden AB, verksam i Skelleteå Kommun, betalade alltsedan tidigt 1900-tal till in på 70-talet sin kommunalskatt i,…..Stockholms Kommun.

    Hur långt bakåt skall vi gå för att rätta till orättvisorna? Jag närmar mig målsnöret och har en önskan om en harmonisk målgång.

    Men visst, jag är betraktad som rättshaverist av den enkla orsaken att jag står upp för min rätt, både mot civila och myndigheter.

    Det kan väl inte vara så förbannat svårt att läsa och tolka en text, en lag eller ett avtal. Troligtvis trodde inte berörd myndighet att en bonde kunde läsa. Jag fick upprepade gånger ringa departementet och be dem undervisa handläggarna. Handläggarna hade tydligen inte läst sin egen manual och tog sedan till det billiga tricket att hämnas, sedan de blivit slagna på fingrarna.

    Nej, jag tänker inte väcka liv i gammalt groll. Jag undviker folk och därmed gräl, men försöker någon ”pissa på mig” kan de räkna med en reaktion, oavsett hur harmonisk jag för tillfället är.
    Det gamla är förgånget. Låt det förmultna både i minne och verklighet.

  8. Kachina skriver:

    EU-domstolens utslag är en rekommendation som en nation med etik naturligtvis följer, men ingen kan tvinga den att åtlyda den.

    ”(S) har hävdad att om saken ställs på sin spets, är det folket/staten som har företräde om det privata ägandet står ivägen för vad som en politisk majoritet ansett vara till det allmännas bästa.”

    Naturligtvis är det så. Samhällsgrunden är ingen privat egendom utan en grund till för människan att leka på. Det är alltid samhällsgrunden som sätter ramarna för de olika spelplanerna och den där ingående hyran.

    Men, det är en viktig sak, politiker får inte kontrollera samhällsgrunden utan att jurister granskar den, nu senast avseende FRA_lagen.

  9. Carl Norberg skriver:

    Ja här finns ett tema som Ian bollar upp, som inte saknar dramatik.

    Kachina anar nog oråd i detta, eftersom vi två har haft rätt omfattande diskussioner i detta.

    Därav frågan om tiden.

    Och här kommer nu alltså gruvorna, malmavtalen, Järvarnas Gästabud, kommittéväsendet, krigskadeståndet från Tyskland till Frankrike i och med Moratoriet, partistöden till Tyskland och så vidare fram till nu, upp till debatt.

    Ja allt är ju ett, så är det ju. Men det kan ändå kännas förvånande hur passande saker kommer upp igen.

  10. Carl Norberg skriver:

    Man kan säga så här, att om vi skulle ta Ian på orden, så skulle familjen Wallenberg bli vääääldigt exproprierade.

    Att den brottsdömde Hugo Stenbeck, vilken var advokat åt Häradshövding Marcus Wallenberg inte precis skulle ha kunnat lösa ut Klingspor ur Korsnäs, utan snarare hade förblivit vid sin läst, torde vara helt obestridligt.

    Not 52 Boschutredningen SEB/Ohlsson

    At the request of Bosch also the Swedish representative of I G Farben, H Lickfett, participated, but was excluded in the spring of 1944 for political reasons. The original documents were then exchanged for new ones, which were signed by Holm and Stenbeck alone. Aktennote 25 Februar 1943. Memo of 18 June 1943. Ordner 551. REA. ARB. Memo for the files 27 April 1944. Copies of Bosch Documents IV found in Germany. Bosch Collection.

  11. Carl Norberg skriver:

    Oddvar och andra i detta ämne får ni leta duktiga tag hos Lpac och andra, och det närmaste ni kommer att finna är en artikel, som jag publicerade på Östra Ölands fria Horisont, och som senare kom att återfinnas på Lpacs sida, utan min vetskap kanske det skall tilläggas.

  12. Philippe Ohlund skriver:

    Jättebra inlägg Ian!🙂

    Du har helt rätt när du säger: ”Svensk historia är fylld av övergrepp mot individer och bolag”.

    Det står helt klart att juristerna i Sverige har för lite att säga till om.

    Men samtidigt är det ju en tur i oturen, eftersom lagen är skriven som den är.

    När min far emigrerade från Sverige 1987 sa han något i stil med: ”Det är nog ingen som förstår hur mycket jag älskar Sverige, men hur mycket jag samtidigt hatar detta tjuvsamhälle”.

    Jag instämmer helt i visionen att Sverige har en lång väg att gå, men tror också att allt kommer att fixa sig till slut.

  13. Carl Norberg skriver:

    Men man kan nog inte hoppas på att den politiska makten skall ta bladet ifrån munnen i detta, eftersom den gamla devisen om staten och kapitalet gäller i en alltjämt oförändrad omfattning. Så för politikens del vore detta att såga sitt eget ben,vilket inte precis är något som gynnar de demokratiska värden som borde råda i ett öppet samhälle.

  14. Carl Norberg skriver:

    Natos första åtgärd i Macedonia, var av någon anledning att dela ut TVapparater och parabolantenner.

  15. Peter Hammarberg skriver:

    Tillbaka till grundfrågan som Ian tog upp.
    Kan något som beslutats i Sveriges riksdag betecknas som stöld?
    Var går gränsen för det enskilda ägandet ställt mot av en beslutande majoritet uppfattad allmännytta?
    Ska kommunen kunna tvångsinlösa min skog eftersom man är i desperat behov av tomtmark och den ligger bra till?

  16. alnabone skriver:

    Ian:

    Ditt inlägg är bra och målande och denna typ av debatt behövs mer och mer i svensk politik. Jag var dock inte en av dem som röstade på ND men jag fann det mycket roande under Er epok att lyssna på debatter där ni deltog. Ni var nog den rösten som svensk politik behöver och det vore roligt om ni hamnade där igen!

  17. Carl Norberg skriver:

    Ja den dagen köpehandlingarna ifrån Boliden kan klarredovisas, så torde Hammarbergs fråga bli besvarad.

  18. christina wegel skriver:

    Det finns förvisso skydd för äganderätten såväl i regeringsformen ( ytterligare förstärkt i grundlagsutredningens nyligen framlagda förslag) och i Europakonventionens tilläggsprotokoll (I).

    Ingenstans (alltå inte heller i länder med en mera utvecklad konstitutionell maktdelningsordning än vår, ex. i USA) är dock rätten absolut. Expropriationslagstiftning är ett exempel på undantag. Vad som dock är absolut är rätten till full ersättning vid tvångsöverföring.

    Och i alla rättsstater anses skatt vara ett högst legitimt sätt att tvångsvis överföra egendom, även om motprestation ibland kan vara dunkel ( särskilt i ett land som Sverige där statens kärnfunktioner alltvarligt försummas till förmån för en redistributiv transfereringsekonomi som enbart gynnar vissa. Jfr Thomas Gur i dagens SvD)

    Löntagarfondernas rättsliga efterspel får dock anses vara slut. Tekniskt var överföringen skatte-och avgiftspräglad (men inte med en nivå på 100 procent vilket försvagar argumentet att det var fråga om ”konfiskation”) Fischers idé faller också på att det inte finns några rättsliga fora ( inhemska eller utländska) som materiellt skulle pröva saken. Hans jämförelser med restitutioner ( exempelvis i Tyskland efter AVK och i öststaterna efter kommunismens kollaps) är missvisande, eftersom de alla vilade på ändrad (!) lagstiftning i berörda länder.

    Och därmed är vi tillbaks till Sverige och den uppgörelse Nydarna genom Ian träffade.

    Lagt kort ligger alltså ( även om man, som även jag, kan dela Ians uppfattning, att påståendet från regeringen Bildt att det tekniskt inte gick att återlämna pengarna var rent nys.)

    Juridiken trumfar, tack och lov, många gånger politiken ( och i ökad usträckning också i Sverige sedan Europakonventionen blivit direkt tillämplig här och också sedan vi blivit medlemmar i EU som gett oss EG-rättens primat) men alltså inte i detta fall.

    Ian får alltså skaffa sig ett nytt träd att skälla under.

  19. Peter Hammarberg skriver:

    Juridiken trumfar, tack och lov, många gånger politiken, hävdar Christina.
    Med en grundlag som hävdar att ”all makt utgår från folket” och med en riksdag som utgör folkets yttersta representanter, kan man ju då fråga sig om en juridisk överprövning av riksdagens, dvs folkets beslut, är förenlig med den folksuveränitet som grundlagen stadgar.

    Jag själv är för någon form av författningsdomstol; stämmer inte gällande lag med den politiska viljan får man ändra lagen (inom ramen för grundlagen), inte köra över den med motivet att riksdagen som suverän lagstiftare också är högsta uttolkare.

  20. Orvar Odd skriver:

    Inrättandet av en författningsdomstol är en självklarhet för mig!

    Så här uttrycker sig Anne Ramberg (generalsekreterare Sveriges Advokatsamfund).

    Frågan om Sverige har behov av en Författningsdomstol har länge engagerat Anne Ramberg. Hon är för en sådan, även om hon ser en del problem med hur denna skall vara sammansatt, hur den skall organiseras, och vem som skall få föra talan där. Ett annan fråga är hur man ska undvika politisering av utnämningarna och därmed domstolen.

    – En Författningsdomstol skulle ge utvidgade möjligheter till en reell lag– och normprövning, för att upprätthålla en tydligare maktbalans mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten, framhåller hon. Det räcker inte med att se demokratin i sig som en garant för att vi har en rättsstat.

    Invändningarna hos en del politiker och jurister mot inrättandet av en Författningsdomstol är flera. Dels hävdar man att jurister inte bör granska politikernas maktutövning, dels ses en Författningsdomstol som en främmande fågel i svensk rättstradition.

    Staten inte alltid enbart god
    – En Författningsdomstol skall vara en garant för att inte tillfälliga majoriteter leder till att lagstiftning införs som strider mot grundlag och annan lag, och jurister är i allra högsta grad lämpade att göra detta, säger Anne Ramberg. Men visst är en sådan domstol främmande för svenskt rättsväsende, vilket inte hindrar att den behövs, för att tolka och skydda medborgarnas fri- och rättigheter.

    Exempelvis Tyskland har en stark Författningsdomstol. Erfarenheterna därifrån pekar på att domstolen inte uppfattas ha urholkat den folkliga makten, som fastställs i öppna demokratiska val.

    – Sverige har varit förskonat från de båda världskrigen, påpekar Anne Ramberg. Krigen har påverkat folken ute i Europa, så att de inte tror på att staten enbart är god. Detta är en av förklaringarna till, varför en Författningsdomstol kanske känns främmande för många svenskar. Tvärtom borde flera inse att en sådan domstol ökar legitimiteten för de politiska processerna, samtidigt som kvaliteten på lagarna ökar! Politikerna måste tänka sig för.

    Eftersom många länder har en Författningsdomstol, där sammansättning och talesrätt varierar, är det naturligt att fråga sig hur en eventuell svensk Författningsdomstol bör se ut. Anne Ramberg har den bestämda uppfattningen att Högsta Domstolen (HD), Regeringsrätten (RR), JO och JK består av kompetenta jurister.

    Man kan tänka sig olika alternativ. Ett är en Författningsdomstol sammansatt av ledamöter från HD och RR

  21. Kachina skriver:

    ”Kan något som beslutats i Sveriges riksdag betecknas som stöld?”

    TELIA !

    Riksdagen har sålt ut mer än 50% av Telia och i den försäljningen ingår det separata bolag som har hand om nätet, stationerna och masterna.

    Man kan inte sälja samhällsgrunden och där ingår telenätet. Man kan hyra ut driften på nätet, men svenska folket äger nätet. De har inte rätt att sälja samhällsgrunden, lika lite som de har rätt att sälja Skåne eller Härjedalen.

    Vore det inte så att jag söker harmoni under upploppet av livets maraton, skulle jag stämma staten.

    Det torde bli en livsuppgift för den som gör det.

  22. Orvar Odd skriver:

    Att sälja ut Härjedalen vore väl helt OK. Men vem vill köpa?

  23. soli01 skriver:

    Inget fel på Härjedalen – jag kan tänka mig köpa om nu staten säljer.🙂

  24. Carl Norberg skriver:

    Ja herrarna får väl hoppas att inte den geografiska kartan över finans och valutasystemen, visar sig vara en illussion.

    Då torde övriga frågor bli tämligen obsoleta.

  25. nathaliesview skriver:

    Många tvingas tugga svensk politik om och om igen, därför den går inte att svälja!!!

    http://ordetkontrasaken.blogspot.com/

    Have a nice day.😉

  26. Kachina skriver:

    Så startar en inflation.

    För att hålla samma intäktsnivå har Telia höjd priset på mobilt bredband med 25%, vilket resulterar i färre kunder.

    Då tvingas man höja än en gång, vilket resulterar i ännu färre kunder, vilket i sin tur resulterar i att man höjer än en gång,……..osv.

  27. Tore skriver:

    En ”Författningsdomstol” skall inte innehålla element ur det politiska etablisemanget. Det vore förödande om en som JK skulle sitta där, han som ”hyllar” Laila Freivalds som en av de största personerna han träffat.
    Dessutom skall han på sin 60-årsdag vandra i Che Geuvaras spår i Bolivia. Som bekant slutade denne där med ett kulhål mellan ögonen!
    Att låta HD avgöra, är detsamma som att det inte händer något, och om RR hade ansvaret, är detta onekligen politiskt sammansatt! Och JO, han kan fortsätta med att ”rulla sina tummar”!
    Nej, politiskt obundna skickliga advokater, är det enda som kan verkställa något. Därför vill ej etablisemanget ha en Författningsdomstol i Sverige!…

  28. carl skriver:

    info samlat från Myndigheter
    http://www.bahnhof.se/wb704147/massinvandringsfakta.pdf
    printa ut och lämna överallt

  29. carl skriver:

    för ny uppvaknade svenskar hittade jag en bra blogg på youtube som länkar till de flesta Sverigevänliga bloggar
    http://www.youtube.com/user/bananlandet
    och med vänner och prenumerationer som länkar vidare på
    http://www.youtube.com/user/MXCartoons

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: